Webbpedagogen

Vecka 38
Under måndagen arbetade vi med att ta fram idéer för hur samarbetet mellan
skola och fritids kan se ut. Vi började med frukost tillsammans och därefter
arbetade vi i grupper med andra pedagoger från kommunens ytterskolor. Riktigt
kul diskussioner! Vi arbetade fram en PP för hur vi gör på Emådalskolan. Det
första steget är att alla kan finnas närvarande när vi har arbetslagsmöte. När
detta fungerar kan vi gå vidare och lägga upp arbetsområden/teman som kan
genomsyra hela vår verksamhet.
Under tisdagen kom förskoleklassen upp till förberedelseklass och vi sjöng och
lekte tillsammans. Samverkan mellan skolans olika delar är viktig för
Vi-känslan.

Vi genomförde skoljoggen under onsdagen. Hela skolan var med och motionerade
efter de olika förutsättningar alla barnen har.

Vecka 37
Veckan bjöd på olika saker. Den började med diskussioner i den migrationsgrupp
som jag deltar i. Gruppen skall arbeta fram en arbetsplan för hur kommunens
arbete med nya elever skall ske. Vi arbetade med det dokument som kan komma att
ligga till grund för den första kartläggning som vi gör tillsammans med elev
och föräldrar. Vi tog fram frågeställningar som är relevanta ända från förskola
till vuxenutbildning.
Under tisdagen genomförde vi elevens val. Vi hade bild, bakade och hade idrott.
Alla verkade tycka denna förmiddag var spännande och intressant.

Under onsdag och fredag hoppade jag in för några av mina kollegor. Barnen i
klasserna är härliga och det var ett perfekt tillfälle att lära känna dem.

Vecka 36
Migrationsmöte där vi arbetade med det underlag som vi skall använda vid det
första mötestillfället.
Veckan bjöd på flera möten där massor avhandlades.

Vecka 35
Denna vecka började med ett migrationsmöte som startade med inledning av det
arbete som skall utmynna i dokumentation av kommunens nya elever.
Under tisdag och onsdag åkte arbetslagsledarna på kurs i Trollebo. Skönt med
tillfällen att diskutera viktiga frågor. Att få tid att diskutera någorlunda
klart känns viktigt.
Vi skrev in nya elever till skolan. Skönt att det kommer fler till oss. Efter
sommarens utflyttning från asylboendet känns det bra att klassen blir allt
större.
Vi har flera olika språk på skolan nu. Jag borde kanske inventera vilka som
finns?

Vecka 34
Vi fortsatte arbetet med att planera upp starten för de nya eleverna. Fem
elever visade sig finnas kvar från förra läsåret. Dessa startade under måndagen
och nu hade vi bokat bussarna att hämta och lämna barnen vid asylboendet precis
som alla andra barn på skolan. Schemat för barnen är också densamma för alla
barn i FBK-klassen som i de reguljära klasserna. Det var inte lätt att få till
alla minutrar som respektive ämne kräver. Vi lyckades nästan fullt ut med
uppgiften även om det krävde mycket arbete att få det klart.
Vår nya modersmålspedagog fanns på plats och jag ser fram emot att kunna ge
eleverna den studiehandledning och modersmålsundervisning som vi saknat under
det förra läsåret.
Under torsdagen och fredagen hade vi ytterligare inskrivningssamtal och antalet
elever på skolan börjar så smått öka.

Vecka 33
Vad konstigt det var att besöka asylboendet efter sommaren!
Jag kände inte igen ett enda ansikte på varken vuxna eller barn. Nä det var
inte riktigt sant. ETT barn kände jag igen. En kille från trean som snabbt smög
in på sitt rum. I övrigt visade det sig att övriga barn hade flyttat ut från
boendet under sommaren. De sommarkramar som jag hade tänkt både få och ge uteblev.
Lite snopet vart det allt. Boendet kryllade ändå av barn som lekte och for fram
både ute och inne.

Vi hade två inskrivningar av elever och under migrationsmötet på fredagen fick
jag veta att drygt 20 barn stod på tur att kallas till inskrivning.
Vi jobbade mycket under veckan med scheman för skolans olika klasser för att
verksamheten skulle kunna starta kommande vecka. Många frågor hade vi i starten
men lyckades finna svaren på de flesta när vi satt tillsammans i arbetslaget.
Skolan kommer att få en ny kurator som ersätter vår förra. Något nytt ansikte
finns på skolan men i övrigt är vi samma personalstyrka som tidigare.

Vecka 24
Vi tränade massor på de två sånger som vi skulle framföra i kyrkan. Vi hade
tagit en sång på svenska och så ville barnen ha med en sång på arabiska. Vi
valde en sång som handlade om kärlek mellan en pojke och en flicka. Innehållet
i stort handlade om det i alla fall. De sjöng jalla-jalla och det vet jag i
alla fall att det betyder skynda-skynda. Troligen gällde det att skynda för att
finna kärleken dem emellan.
Under tisdagen gjorde vi en utflykt till en sjö som fanns i skolans närhet. Vi
passade på att göra denna tillsammans med treorna i skolan. Vi hade en kanon
förmiddag! Varmt, soligt och barnen bara kastade sig ut i vattnet. Jag la märke
till en viss skillnad på hur barnen agerade inför varandra. Den elev som
integrerats i reguljär klass och som kommit långt med sin egen svenska fanns
med mer bland de svenska barnen. Kanske inte så förvånande kanske men en
iakttagelse som jag gjorde under denna dag. Vi plockade upp musslor från
sjöbotten, öppnade en och kollade hur de såg ut inuti. Vi gav namnet på det som
fanns kring oss just i stunden. Plötsligt kom en lastbil och lastade av ett
helt lass sand på grusplanen och självklart blev denna sandhög en ny lekplats
för barnen. De grävde ned varandra så att bara huvudet stack upp ur sanden.
Onsdag:
Fanbärarna tränade inför avslutningen. Eftersom det endast fanns sexor i
förberedelseklassen var det dessa fyra som fick äran att i år bära fanan mellan
skolan och kyrkan.
På torsdagen var det så dags för skolavslutning.
Det var inte för inte att jag kände en viss separationsångest inför
sommarledigheten. Tiden som gått i Mörlunda hade passerat fort och jag började
räkna efter hur många barn vi hade haft ansvar för under den tid som vi arbetat
här. Vi har sparat alla fotografier av barnen och väggarna var fulla av foton av
barn som flyttat, försvunnit eller åkt hem.

Vecka 23
Under denna vecka hade vi en avstämning med Migrationsverket för att få den
senaste informationen de hade att delge. Det visade sig vara fler barn på
ingång men samtidigt hade flera fått PUT (Permanent Uppehålls Tillstånd). Detta
brukar innebära att familjerna söker sig ut i landet för att hitta eget boende
och arbete.

Vecka 22
Denna vecka spelade hela skolan brännboll. Alla barnen var uppdelade i grupper
och lagnamnet blev olika landsnamn. Spanien spelade mot Danmark, Finland mot
Sverige osv.
Dagen var väldigt lyckad och vädret gjorde dagen än bättre.

Vecka 21
Under veckan bjöds 6órna in till en informationskväll på högstadieskolan.
Vi fick besök av de nya eleverna och deras föräldrar i förskolan. Tre elever
kommer i dagsläget börja i augusti.
Under veckan dök frågor upp i klassen om hur pubertet – blommor och bin
fungerade.
Vi valde att dela upp oss i killar och tjejer för att grupperna skulle kunna
diskutera utifrån sina frågeställningar.
Vi startade arbetet med att kartlägga eleverna. De nationella proven i svenska
och matematik genomfördes.

Vecka 20
Denna vecka genomfördes Moliljans dag. Det var lite osäkert väder denna vecka
men vi lyckades att genomföra de inplanerade aktiviteterna trots allt. Vi hade
planerat tre olika aktiviteter; fiske, tipspromenad och naturruta. Den lokala
pressen kom och gjorde ett litet reportage om det vi höll på med. Vi åt lunch
på asylboendet och avslutade dagen med att spela brännboll tillsammans med fde
föräldrar som ville delta.

Vecka 19
Denna vecka genomförde vi en cykeldag. Barnen fick cykla en teknikbana, cykla
en tipsrunda och ta en tur ute i samhället. Att kunna cykla var inte det
lättaste för alla barn. Teknikrundan satte även den mest kunniga på prov.
Vi började så smått planera inför den stundande skolavslutningen den 12 juni.

Vecka 18
Denna vecka skrev vi in några nya elever i klasserna och vårt totala antal
uppgår nu till 28 elever.
Att barn kommer och går in och ut ur klasserna är ett naturligt inslag i vår
verksamhet. Det ställer krav på att hela tiden kunna arbeta från ruta ett i
svenskinlärningen samtidigt som andra barn befinner sig längre fram i sin
språkutveckling. Att vi nu har en modersmålslärare i arabiska på skolan underlättar
vårt arbete med att bedöma elevernas kunskaper i de olika ämnena.
Jag har börjat genomföra nationella prov med de elever som befinner sig i
sexan. Det skall bli spännande att rätta dessa och se hur väl de klarat de mål
som finns uppsatta i de olika delarna.

Vecka 17 PÅSKLOV

Vecka 16
Nu har jag haft möjlighet att besöka några av kommunens alla skolor. Jag vill öka
mina kunskaper i hur arbetet med de asylsökande eleverna ser ut och samtidigt försöka
fånga in några frågeställningar till den stundande nätverksträffen den 12 maj.
Hur förutsättningarna ser ut på skolorna visade sig skifta. I några skolor
integreras eleverna direkt då elevunderlaget kan vara mindre och i andra skolor
sker språkinlärningen i FBK-klass. Denna olikhet kan vara bra med tanke på att
finna framgångsfaktorer i varje verksamhet som vi har i kommunen.
Jag passade samtidigt på att besöka en familj som tidigare bott på asylboendet
men som senare flyttat till en annan del av kommunen. Kontakten med både
föräldrar och elever ger så mycket tillbaka och fast språket många gånger
haltar finner man snart varandra i samtalet genom att använda de olika språk
man kan och gester.
Under torsdagen påsk pysslade alla barnen och vi såg på film.

Vecka
15.
De äldre eleverna har också arbetat med sina små skokartong-rum denna vecka.
Eleverna har visat stort intresse för sina rum och de fyller dem med massor av
möbler och annat. Finurliga lösningar med taklampor, soffor, bord, stolar,
sängar och allt som man kan tänkas behöva. Detta blev ett fint tillfälle för
oss att samtidigt repetera ord och begrepp i klassrummet.
Den nya projektorn som blivit uppsatt i klassrummet gör att vi kan arbeta på
fler sätt i klassrummet.
Vi har startat en nybörjargrupp i engelska och filer från lektion.se har varit
perfekt att använda med den nya utrustningen.
Barnen hade, i torsdags, en utedag i skogen med en massa olika stationer och uppgifter
att lösa tillsammans. Grupperna var uppdelade F – år 6. Dagen var i det hela
mycket lyckad.
Vi har genomfört en elevenkät på skolan och sammanställningen gav oss en insikt
i hur det är i skolan. Modersmålsläraren tog eleverna en och en för att
eleverna i FBK-klassen skulle kunna lämna sina åsikter i denna.

Vecka 14
Denna vecka började vår modersmålslärare i arabiska på skolan. Hon kommer att
arbeta under två dagar i veckan med modersmål och studiehandledning.
Vi började genomföra våra första utvecklingssamtal med eleverna. Samtalet bjöd
på många tillfällen för oss att lära mer om hur skolsituationen kan se ut på
olika platser i världen. Föräldrarna hade många frågor.
Under denna vecka sattes en ny projektor upp i klassrummet till de äldre
eleverna.

Vecka 13
Under vecka 13 firade vi våffeldagen genom att alla barn i förberedelseklassen
bjöds på nygräddade våfflor. Propparna löste ut som popcorn och vi fick gå
mellan vägguttagen för att finna ström. Alla barnen tycket inte om våfflorna
men de smakade i alla fall. De mindre barnen jobbade med att bygga små rum av
skokartonger. De fick repetera många av de ord som de tidigare lärt sig under
året.

Dessa veckor har arbetet fortlöpt i klasserna.

Vi har fått fler elever och tillströmningen av elever är ganska lugn för stunden.
Under vecka 10 genomförde vi fler samtal. Jag blev lite snopen då barnen som jag skulle kalla till samtal redan kunde så god svenska. Vi genomförde skolans första direktintegrering och resultatet var lyckat. Jag kunde också se hur snabbt dessa nya elever kunde knyta kontakter med de andra barnen då de redan kunde kommunicera med sin omgivning.

Vi har bytt asylsamordnare i kommunen och ny kommer att tillsättas inom kort.
Det är viktigt att samordningen fortsätter så inga barn faller bort i hanteringen. Jag ser hur viktig skolan är när det gäller att aktivera barnen i den situation som de befinner sig i.

Vårvädret har kommit på allvar och barnen leker för fulla muggar ute på skolgården. Det är kul att se barnen inkluderas i gruppen av barn som leker på skolgården. Tidigare syntes gränserna mellan barngrupperna tydligare men idag har gränserna nästan suddats ut och alla leker med alla.

Under vecka 11 hade jag förmånen att delta i en tvådagars konferens “Nyanlända elever i fokus”. Över trehundra pedagoger, rektorer, modersmålspedagoger och andra med specialkompetens samlades i Göteborg för att ta del av de senaste forskningen inom ämnet. Jag fick många idéer att spinna vidare på när jag kom hem. En injektion av nya tankar och idéer är så viktigt för att kunna fortsätta utveckla verksamheten.

Sammantaget härliga veckor fulla av aktivitet och utmaningar!

Nu har några av våra barn börjat lämna oss för att återvända. På väggen har vi fotografi av tolv barn som vi haft förmånen att lära känna.

Våren verkar ha kommit med besked och vi passade på att vara ute i måndags då vädret var härligt vårlikt! Vi strosade runt i samhället och barnen fick lära sig nya ord mer konkret då vi kunde ta tag i sakerna som fanns runt oss.

Vi gick till en närbelägen lekplats med gungor och klätterställning. Full rulle vart det och barnen njöt av vädret. Vi lekte “kom alla mina kycklingar” eller vad den leken nu heter.

Till och med personalen verkade njuta av aktiviteterna!

På vägen hem till skolan tog vi en runda in på Sundbergs Livs och köpte lite pepparkakor som vi alla smarrade på. Visst det är ju inte jul för tillfället men det är väl aldrig fel med en pepparkaka. Vi berättade för barnen att man tydligen blir snäll av pepparkakorna och visst kändes det som om det fungerade för alla var “habibi” med varandra.

Denna vecka har vi delat upp barnen under lunchen så de sitter utspridda både åldersmässigt och kulturellt vid borden. Det var mycket lyckat och jag hoppas på att nya vänskapsband kan bli till.

Vi har haft något besök under veckan och föräldrarna är mycket nyfikna och positiva. De verkar tro att besöket blir mest att iaktta barnen och vårt arbete men de inser snart att de också förväntas delta i vårt arbete. Nu blev det inte bättre än att en pappa vann när vi hade bingo i fredags!

Bäst av allt?! I morgon börjar ännu en spännande vecka!

Barnen har varit lite småsjuka under veckan. Feber och hosta är de krämpor som
vi dras med för stunden.

Nu börjar familjerna också få besked om de får stanna i Sverige eller inte.
Det känns tråkigt att några får stanna och andra inte. Jag skulle helst se att
alla våra barn fick PUT (Permanent Uppehålls Tillstånd) och att vi kunde jobba
vidare med deras utveckling. Nu är det som det är och visst är det ändå bra att
vi lyckas ge barnen en trygg och bra skolmiljö under denna väntan på besked. Jag
kan inte undgå att undra hur framtiden ser ut för de barn som är tvungna att
återvända till sina hemländer. Jag hoppas verkligen att de kan få möjlighet att
uppnå de drömmar som de har. Barnkonventionen skall ge alla barn samma
rättigheter men verkligheten ser så olika ut runtom i världen.

Vi har så smått börjat med utvecklingssamtal för barnen. Föräldrarna är mycket
intresserade för hur det går för barnen i skolan. De tycker det är viktigt att
barnen uppför sig och blir besvikna i de fall där vi meddelar att så är inte
fallet. Dessa samtal ger mig samtidigt mycket information om hur barnens
tidigare skolsituation varit. Några barn har ingen skolbakgrund alls medan
andra har gått i skolan ungefär så som i Sverige. Information om hur skolan
fungerar i de olika länder som finns representerade i klassummet ger mig också
en bättre förståelse för hur barnen uppfattar vår svenska skola. Frihet och
eget ansvar är inget som är självklart för barnen. I många länder/kulturer
existerar en fysisk pennalism som, för mig, känns främmande och oacceptabel.
Föräldrarna är väldigt nyfikna på vår verksamhet och de som besökt oss har samtidigt
fått svar på många av sina frågor. Det är riktigt roligt att höra att deras
samlade intryck av vår verksamhet är mycket positiv.

Personalen från Emådalskolan gjorde i onsdags ett besök på asylboendet. Vi fick
besöka den affär dit man kunde gå som asylsökande för att köpa kläder till sig
själv och sina barn. Föreståndaren berättade om sitt arbete med familjerna som
många gånger saknar kläder till sina barn för det klimat som vi har. Vi
strosade runt lite i korridorerna bland barnen och blev inbjudna till en pappa
och son för att se hur de hade det. Rummet var väldigt sparsamt möblerat med
säng, ett bord och en stol.
Vi avslutade vårt timslånga besök med lite fika och Ulrika som driver
asylboendet berättade om sitt uppdrag och vad hon möter för utmaningar under
sin arbetsdag. Besöket var väldigt lyckat och jag tror att mina kollegor fick
svar på de frågor de hade med sig.

I fredags hade vi elevens val för de lite äldre eleverna på skolan. Fyra
alternativ fanns det. Antingen; bakning, idrott, uteaktivitet eller bild fanns
att välja på. Jag hamnade på bakning. Vi gjorde chokladbollar och mozartkulor.
Gruppen var på ca 20 elever blandade i både ålder och kulturell bakgrund.
Tillfället var mycket lyckat och gav tillfällen för mina barn att komma i
kontakt med andra svensktalande barn. Att det var ett sånt jobb att göra
mozartkulor hade jag fullständigt glömt bort. Vi fick i alla fall ihop så
barnen både kunde ta med hem och så att vi har till hela skolan på alla
hjärtans dag den 14:e. Då kommer skolans alla barn att få lite att smaska på
efter maten.